I riksdagen är Centerpartiet det parti som allra hårdast har riktat kritik mot den rödgröna regeringen för dess ambition att införa en skatt på flygresor.

Men vad vill Centerpartiet – som ju säger sig vara Alliansens gröna röst – själv göra åt det faktum att utsläppen från flyget fortsätter att öka? Och håller argumenten som partiet använder för att såga en skatt på flygresor?

Effekt har under våren publicerat två längre artiklar där några av de argument som används i debatten om en svensk skatt på flygresor har granskats.

I den första artikeln tittade vi närmare på påståendet i en debattartikel från SAS, BRA och Norwegian om att en flygskatt leder till ”minimala klimateffekter” medan deras egna arbete med mer energieffektiv teknik, nya bränslen och effektivare flygmetoder däremot skulle göra ”skillnad för klimatet, på riktigt”. Här visade det sig vara precis tvärtom – vid en jämförelse är det en flygskatt som leder till de största utsläppsminskningarna.

I den andra artikeln granskades argumentet att åtta av tio remissinstanser är emot en flygskatt. Denna uträkning, som föreningen Svenskt Flyg ligger bakom, visade sig dock ha rejäla brister, inte minst eftersom man från Svenskt Flygs sida själv drivit en kampanj under våren för att få så många företag och privatpersoner som möjligt att skicka in negativa remissvar, just i syfte att få till denna statistik.

I båda dessa granskningar fanns också Centerpartiet med på ett hörn. Representanter från partiet har nämligen hävdat just detta att flygbolagens egna arbete är mer ambitiöst än regeringens förslag om en flygskatt, och att åtta av tio remissyttranden är kritiska – trots att det alltså är långt ifrån en korrekt bild av verkligheten.

Men det finns många fler frågetecken kring Centerpartiets kritik av flygskatten. Effekt har nedan listat fem av dessa.

1. Felaktig fakta om utsläppsminskningar

Enligt den utredning (pdf) som presenterades för regeringen i slutet av förra året kan nettoeffekten av en flygskatt leda till årliga utsläppsminskningar på 180 000 ton koldioxidekvivalenter, detta jämfört med om ingen flygskatt införs.

Centerpartiets riksdagsledamöter har trots detta valt att gå ut i den mediala debatten där de sagt direkta felaktigheter som att en flygskatt är:

• ”tom på klimatnytta”
• ”inte kommer sänka utsläppen”
• ”inte [innebär] lägre CO2-utsläpp”

Men, kanske någon undrar, kan det inte vara så att Centerpartiet anser att 180 000 ton koldioxidekvivalenter är så lite sett till helheten att det knappt kan räknas?

Svaret på den frågan måste rimligen vara nej. Inför EU-parlamentsvalet 2014 gjorde Centerpartiet stor sak – ja man drev till och med en kampanj i frågan – om det problematiska i att hela EU-parlamentet en gång i månaden flyttade sin verksamhet mellan Bryssel och Strasbourg. Ett av de främsta argumenten mot denna flyttcirkus var just dess miljö- och klimatpåverkan. I ett pressmeddelande skrev Centerpartiet vad detta innebär i utsläpp under ett år:

Transporterna står också miljön dyrt i form av utsläpp motsvarande uppåt 19 000 ton koldioxid.

Centerpartiet tycker alltså att det är värt att driva en kampanj för att Belgiens och Frankrikes utsläpp ska minska med sammanlagt 19 000 ton per år, men partiet ser ingen som helst klimatnytta i att Sverige med en flygskatt kan minska utsläppen med 180 000 ton varje år.

2. Felaktig fakta om utsläpp 

Centerpartiet har också på andra sätt försökt visa att de utsläppsminskningar som trots allt sker med en flygskatt ändå inte är särskilt betydande. På Centerpartiets hemsida står helt korrekt att en skatt kan ge uppåt 200 000 ton i minskade bruttoutsläpp. Men i meningen efter står att ”utsläppsminskningen till följd av en flygskatt kan jämföras med de utsläpp som kommer av svenskarnas fyrverkerier och tobaksrökning under ett år”.

Det här argumentet har representanter för partiet också använt i andra sammanhang, exempelvis i en debattartikel i Sydöstran där de skriver om vad en flygskatt skulle ge i årliga utsläppsminskningar:

Det motsvarar ungefär ett års utsläpp från rökning och fyrverkerier i Sverige (!).

Påståendet är dock felaktigt.

Centerpartiet hänvisar till Naturvårdsverket och dess sida Statistik över utsläpp av växthusgaser från lösningsmedel och övrig produktanvändning.

Här framgår att en kategori som kallas ”Övrig produktanvändning (fyrverkerier, tobaksrökning, m.m.)” stod för runt 120 000 ton koldioxidekvivalenter under 2015 – något som alltså är ganska nära de uppåt 200 000 ton som flygskatten kan ge i utsläppsminskningar.

Centerpartiet verkar dock ha missat orden med mera. För om man letar sig vidare till Statistiska Centralbyrån, SCB, som har mer detaljerade uppgifter, framgår att också ”elektrisk utrustning” och ”övrig produktanvändning” inkluderas i denna kategori.

Och jämför man sedan dessa olika produkter var utsläppen från fyrverkerier och tobaksrökning noll ton under 2015, enligt SCB, medan det var utsläppen från elektrisk utrustning och övrig produktanvändning som tillsammans uppgick till 120 000 ton.

Att därför göra som Centerpartiet och påstå att ”en flygskatt kan jämföras med de utsläpp som kommer av svenskarnas fyrverkerier och tobaksrökning under ett år”, det är inte korrekt.

3. Dubbla måttstockar

När Centerpartiet tidigare i år föreslog åtgärder för renare vatten, var ett av förslagen ”inga mikroplaster i smink”.

”Det här kan vara ett av de viktigaste utspel vi gjort”, skrev riksdagsledamoten Rickard Nordin på Twitter. När en kommentar dök upp om att ”smink står för 0,1-1% av mikroplasten” svarade Rickard Nordin:

Men alla bäckar så bildar en ren å

Det här kan tyckas vara ett helt rimligt svar. Det finns nämligen många olika källor till mikroplaster och därför kan inget enskilt beslut lösa hela problemet på en och samma gång. Kan man alltså minska utsläppen av mikroplaster till naturen lite lite grann så är det förstås bättre än att inte göra det.

Faktiskt lite som med utsläppen av växthusgaser.

Men när det gäller klimatfrågan så verkar dock Centerpartiet vara av en annan åsikt. När partiledaren Annie Lööf mötte klimatminister Isabella Lövin (MP) i en debatt i Aktuellt i våras, sa hon att en flygskatt ”inte kommer leda till någon klimateffekt” och ”inte leda till minskade utsläpp”. Efter att Isabella Lövin ifrågasatte detta påstående ändrade sig Annie Lööf snabbt och sa att en skatt trots allt kan göra så att Sveriges samlade utsläpp minskar – men bara ”med 0,2 procent”.

Många bäckar små-argumentet gäller alltså Centerpartiets eget förslag som kan minska utsläppen av mikroplaster med kanske så lite som 0,1 procent. Men samma resonemang verkar inte gälla en skatt som regeringen vill införa och som kan leda till att Sveriges samlade växthusgasutsläpp minskar med 0,2 procent.

4. Synen på biobränslen

Ett argument som Centerpartiets representanter ofta använder innebär att biobränslen skulle kunna få ner en stor del av utsläppen från flyget. Partiets företrädare har vid flera tillfällen försökt visa att en sådan omställning nu faktiskt sker runt om i världen. Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson, har exempelvis sagt i ett pressmeddelande:

– Vill man ha verklig miljöförbättring och mindre utsläpp så skulle man se till så att flygen åker mer på förnybart bränsle. Det är redan verklighet. Nyligen startade världens första kommersiella flyglinje som går på förnybara bränslen från skogsrester.

Samma budskap har upprepats av Rickard Nordin och Anders Åkesson, energipolitisk respektive trafikpolitisk talesperson för partiet. I en debattartikel i Expressen skriver de:

För att flyget ska bli miljövänligt behövs stora satsningar på förnybart flygbränsle. Det är redan verklighet. Nyligen startade världens första kommersiella flyglinje som går på förnybara bränslen från skogsrester.

Det här låter onekligen som ett stort framsteg, men när Effekt frågar vilken flyglinje i världen det är som går på förnybara bränslen från skogsrester, blir svaret att det rörde sig om en testflygning i höstas mellan Seattle och Washington där Alaska Airlines tankade 20 procent biobränslen i ett enda flygplan under en enda resa.

Biobränslen är utan tvekan något som kommer användas allt mer inom flygsektorn framöver. Men det handlar än så länge om väldigt små mängder sett till totalen. När Centerpartiet och de andra allianspartierna satt vid makten 2013 och lät en utredare ta sig an frågan om hur målet om en fossiloberoende fordonsflotta ska kunna nås publicerades som en del i detta arbete rapporten: Fossilfri flygtrafik? – underlagsrapport till utredningen om fossiloberoende fordonsflotta (pdf). Här skriver rapportförfattaren:

Så länge tillgången på biomassa begränsar produktionen av biobränslen finns därför ingen anledning att använda biobaserade bränslen i flyg. Varje sådan användning undantränger en minst lika effektiv användning på marken eller till sjöss. Flygbranschen anser sig dock, med visst berättigande, vara orättvist behandlad i politik och massmedia och lägger därför stora resurser på provflygningar med partiell användning av biobränsle. Effekten av dessa ansträngningar är huvudsakligen PR-mässig; man visar att man gör något.

Visserligen har det hänt en del på området sedan den rapporten publicerades. Men i en färsk rapport från Chalmers, Klimatpåverkan från svenska befolkningens internationella flygresor (pdf), skriver forskarna:

En möjlighet är att använda biobränslen för att minska utsläppen av växthusgaser. Detta skulle minska CO2-utsläppen, men det skulle inte nämnvärt påverka övriga klimatpåverkande utsläpp. En global introduktion av biobränslen kan också vara etiskt problematisk på grund av konkurrens om mark för matproduktion och nettoeffekten för klimatet kan också var problematisk då det kan minska utrymmet för att ersätta fossila bränslen med biobränsle i andra sektorer.

Och i en annan ny rapport från KTH, Svenska handlingsalternativ för att minska flygets klimatpåverkan (pdf) skriver forskarna:

Generellt sett utgör den framtida tillgången på hållbart producerat biobränsle sannolikt en begränsning i ett globalt perspektiv när allt fler sektorer i samhället vill ersätta de fossila bränslena, vilket ökar risken för avskogning och konkurrens med matproduktion. Här är flyget i samma situation som andra sektorer. Hur stor del av vägsektorn som kan komma att elektrifieras i Sverige och globalt påverkar hur mycket biobränslen som på ett hållbart sätt kan användas i andra sektorer, som flyget.

5. De egna förslagen

Vad har då Centerpartiet för konkreta egna förslag? Hur ser möjligheterna ut att kunna genomföra dessa förslag? Och hur stora utsläppsminskningar kommer de egna förslagen i så fall att leda till?

Det här är långt ifrån lätt att ta reda på.

Exempelvis i slutet av förra året skrev Rickard Nordin och Anders Åkesson på DN Debatt:

Centerpartiet förespråkar förändringar i EU:s system för utsläppshandel så att det blir dyrare att släppa ut, inte bara för flygsektorn utan för alla utsläppare som ingår i handeln med utsläppsrätter. Vi ser också gärna att alla flyg, även de med slutdestination utanför EU, som idag är undantagna, inordnas i utsläppshandeln.

Rickard Nordin och Anders Åkesson skrev sedan så här i Göteborgsposten i februari:

I stället för en ineffektiv skattehöjning behöver vi arbeta för miljöanpassade landningsavgifter, krav på mer förnybart i tankarna och internationella regler som sänker utsläppen globalt.

I mars skrev Rickard Nordin och Anders Åkesson på nyhetssajten Altinget:

Centerpartiet ser hellre att man fokuserar på en internationell flygskatt, så att reglerna blir likadana för alla länder.

Samma månad skrev Rickard Nordin på Twitter:

Nu räddar vi ju inte planeten med flygskatt. Vi har andra förslag med mer klimateffekt till mindre kostnad, det är skillnaden.

Det här sista påståendet är dock felaktigt, för månaden efter när Centerpartiet presenterar sin vårbudgetmotion (pdf) framgår här att partiet inte alls har några färdiga förslag ännu:

Istället för regeringens ineffektiva och skadliga flygskatt vill Centerpartiet se ett paket av åtgärder med verklig påvisbar klimateffekt, som stödjer en omställning av flygbranschen med mer förnybara och biobaserade drivmedel samt en högre grad av bränsleeffektivitet. Centerpartiet kommer att återkomma med förslag om detta i kommande budgetmotioner.

Ett halvår har nu gått sedan utredningen om en flygskatt publicerades. Fortfarande har Centerpartiet inte presenterat något enda eget konkret förslag med en tillhörande uträkning på hur stor den eventuella klimatnyttan skulle bli.

Häromveckan skrev dock Rickard Nordin på Twitter:

Vi har förslag på G som faktiskt gör skillnad (…).

_______________

_______________

I mars meddelade regeringen att fler företag ska kunna få nedsatt arbetsgivaravgift när de anställer sin första medarbetare. Det förslaget ska möjliggöras genom att det samtidigt införs en skatt på flygresor i syfte att minska flygets klimatpåverkan.

– Vi avser skicka ett förslag om skatt på flygresor till Lagrådet före sommaren, förklarade biträdande finansminister Per Bolund (MP) i ett pressmeddelande.

I dag meddelade Per Bolund att förslaget nu är klart och därmed kommer skickas vidare till juristerna i Lagrådet för en bedömning.

– Ja nu går vi med en lagrådsremiss på flygskatten, där vi nu tar ett steg vidare för att flyget också ska betala för den klimatpåverkan som man orsakar, säger Per Bolund till Sveriges Radios Ekot.

Kritiken mot en flygskatt har varit hård från oppositionspartierna i riksdagen. Men om allt ändå går som tänkt för regeringen kommer flygskatten införas från och med 1 april nästa år.

**********

Läs mer i Effekt:
Så försöker flygbranschen luras om utsläppen
Flygbolagen bluffar igen
Många frågetecken kring Centerpartiets kritik av flygskatten

_______________

_______________

Rörtjärnskölen, Knittarna och Blocktjärnåsen – så kallas de tre nya naturreservat som ligger som ett pärlband på rad några kilometer sydväst om Idre i Älvdalens kommun.

– För att områdets naturvärden ska bevaras behöver vi undanta det från skogsbruk, säger Lennart Bratt, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen i Dalarna, i ett pressmeddelande.

De tre områdena har en sammanlagd yta på nästan 1 500 hektar. Stora delar består av äldre brandpräglad tallskog som ger goda förutsättningar för stor artrikedom bland både växter och djur.

*******

Då det gäller den svenska skogen så beslutade alliansregeringen 2014 att ytterligare 150 000 hektar skog nedan gränsen för fjällnära skog ska skyddas under åren 2012–2020.

När 2016 års areal var avräknad återstod cirka 65 000 hektar av målarealen, detta enligt Naturvårdsverket. Att 1 500 hektar nu skyddas på en och samma gång kan därför ses som ett stort steg framåt.

*********

En karta över samtliga skyddade områden i Sverige finns här.

_______________

_______________

I senaste numret av Effekt intervjuas miljöminister Karolina Skog (MP) om hur det egentligen kommer sig att det är lagligt att bottentråla i många av de marint skyddade områdena i Sverige. Miljöministern säger här bland annat:

– Det finns inget direkt samband mellan beslut om skydd och hur man sedan får fiska där. När ett beslut om skydd har tagits inleds en ny process om vad som får göras inom de här områdena, inklusive hur man får fiska. Här är det många intressen inblandade. Om det dessutom är så att flera länder har fiskerättigheter här, vilket det väldigt ofta är, så måste vi också förhandla med de länderna.

Regeringen tycker dock inte att situationen är perfekt och i veckan meddelades att fisket kan komma att regleras hårdare i många av de skyddade områdena.

– Efter att i flera steg ha ökat andelen skyddade havsområden riktar vi nu fokus mot att stärka skyddet inom respektive område. Nya fiskeregleringar är ett avgörande verktyg för att värna de marina miljöerna, säger miljöminister Karolina Skog i ett pressmeddelande.

Bara under det senaste året har Sverige dubblerat arealen skyddad havsmiljö: från 6,7 till 13,6 procent. Därmed har Sverige nått sitt internationella åtagande om att skydda minst 10 procent av landets havsområden till år 2020.

Men skyddet i dessa skyddade områden behöver alltså stärkas och regeringen kommer nu att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att föreslå fiskeregleringar i både nya och redan etablerade skyddade områden. Myndigheten ska också utreda bottentrålningens effekter inom skyddade områden och inom trålgränsen, samt vid behov föreslå åtgärder.

Uppdraget ska rapporteras under våren 2018.

_______________

_______________

Den FN-ledda havskonferensen som pågått i New York i veckan är nu slut.

The Ocean Conference, som Sverige och Fiji stod värdar för, har haft fokus på mål 14 i det internationella Agenda 2030-arbetet – ett mål som handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

Den fem dagar långa havskonferensen har på många håll beskrivits som en succé. Bland annat resulterade den i över 1 300 frivilliga åtaganden från länder, företag, organisationer och forskningsinstitut.

– Allt det politiska engagemang som nu satts igång är ett av konferensens viktigaste resultat. Deltagarna går härifrån med att-göra-listor som på måndag ska börja bockas av, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, i ett pressmeddelande.

Bland de frivilliga åtagandena finns stort som smått. Ett åtagande som uppmärksammats mycket är från Indonesien, som skriver:

The onslaught of marine plastic debris is a slow-motion catastrophe. Marine plastic debris is real threat to our health. We have seen results of research showing that fish and shellfish from many parts of the world consumed plastic and micro plastic. As the largest archipelagic state in the world, Indonesia is endowed with great biodiversity, rich natural resources as well as strategic and economic value that have all created blessings and challenges for Indonesians.

Against this backdrop, Indonesia, by the end 2025, will reduce 70% of its plastic debris from 2017.

Ett annat åtagande är från Storbritannien:

Domestically, we have been working hard to deliver a network of Marine Protected Areas (MPAs) in UK waters, which currently includes 297 MPAs covering an area of just over 206,000 square kilometers. This MPA coverage represents 23% of UK waters; more than double the 10% target for coastal and marine areas set out in the Convention on Biological Diversity Aichi targets. We commit to ensuring that these protected areas are well managed.

Ett land som inte kommit lika långt som Storbritannien, men som likväl lovar att agera är Pakistan, som skriver:

[A]t present, there is not a single MPA established in Pakistans coastal waters. (…) The Government of Pakistan expresses its commitment to designate at least one site in Pakistans territorial waters as MPA by 2020.

Listan innehåller samtidigt många andra sorters åtaganden. Under kategorin icke-statliga organisationer finner man exempelvis systrarna Melati och Isabel Wijsen som driver kampanjen Bye Bye Plastic Bags:

Bye Bye Plastic Bags is a social initiative, driven by the youth to get the people of Bali to say no to plastic bags. Founders and sisters, Melati (15) and Isabel (13) Wijsen started Bye Bye Plastic Bags 3 years ago when they were inspired by a lesson in class about significant people like Nelson Mandela, Lady Diana, Mahatma Ghandi. They went home that day and thought “What can we do as children living in Bali, what can we do NOW.” Bye Bye Plastic Bags was born in 2013 and now has a volunteer team of 25-30 students from all schools around Bali, local and international. And has become a well known international movement of inspiration, youth empowerment, and of course, saying no to plastic bags.

När det gäller Sverige så har regeringen totalt registrerat 26 frivilliga åtaganden under veckan. Många av dessa handlar om internationellt utvecklingssamarbete, exempelvis ett åtagande som lyder:

Sverige ska bekämpa havsförsurningen och skydda korallrev 
Bidrag till IUCN för att minska klimatförändringarnas påverkan på haven. Genom internationellt utvecklingssamarbete ska korallrev skyddas och marina ekosystems motståndskraft stärkas. Forskningssamarbete och kapacitetsutveckling ska stärkas.

Om havskonferensen verkligen innebär en ”game-changer” för havet, som Isabella Lövin under sitt öppningsanförande sa att hon hoppades på, det återstår nu att se. Portugal och Kenya har i alla fall aviserat att man vill ta över stafettpinnen från Sverige och Fiji och ordna en uppföljande konferens om tre år.

_______________

_______________

Jan Guillou konstaterar i sin senaste kolumn i Aftonbladet att ”det är något lurt med att ministrarna Mikael Damberg, Åsa Romson och Isabella Lövin kommit så lätt undan mediedrev när KU nu slagit fast att de ljög för svenska folket om försäljningen av Vattenfalls tyska brunkolshantering”.

Jan Guillou har rätt i att det är något lurt med detta. Men det är inte riktigt på det sätt som han beskriver det.

De tre ministrarna ljög nämligen inte alls för svenska folket. I stället är det KU som inte förstått vad frågan handlat om.

Men vi tar det från början.

********

I maj förra året begärde riksdagsledamoten Mattias Bäckström Johansson (SD) att KU skulle granska två uttalanden som handlade om att regeringen var förhindrad att stoppa försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet.

Det ena uttalandet var från näringsminister Mikael Damberg (S), som i en intervju med TV4 då hade sagt:

Riksdagen har bestämt att detta ska vara ett affärsdrivande bolag och det betyder att styrelsen kan inte kan fatta beslut som inte är affärsmässiga och inte heller regeringen kan agera i strid med riksdagens beslut.

Det andra uttalandet var från Isabella Lövin (MP), som vid tillfället var biståndsminister, och som på en fråga från Dagens Industri hade sagt:

Jag har förstått att för att stoppa den affären så måste man ändra ägardirektiven till Vattenfall. Ska vi kunna ändra det direktivet krävs det en majoritet i Sveriges riksdag.

När Mikael Damberg i april i år frågades ut av Konstitutionsutskottet återkom ledamöterna i KU gång på gång till frågan: Kunde regeringen säga nej till en försäljning?

Näringsminister Mikael Damberg återkom lika många gånger till att det hela var mer komplicerad än så. Han sa att ja, regeringen kunde ha sagt nej till en försäljning. Men bara om det skulle ha varit mer affärsmässigt att behålla och driva Vattenfalls tyska kolkraftverksamhet vidare. Frågan om affärsmässighet är nämligen det som regeringen menar, med hänvisning till ett riksdagsbeslut från 2010, är det avgörande i sammanhanget.

Att däremot säga nej till en affär, i syfte att låta stora delar av kolet ligga kvar i marken och samtidigt påbörja en utfasning av kolkraftverken – vilket var en åtgärd som bland annat många forskare och miljöorganisationer ville se vid den här tiden – det skulle enligt Mikael Damberg (som hänvisade till Vattenfall, regeringens egna jurister och regeringens externa finansiella rådgivare) inte ha varit affärsmässigt. Så om regeringen ville säga nej av den anledningen skulle det krävas ett nytt riksdagsbeslut, eftersom man då skulle frångå principen om affärsmässighet.

KU:s ledamöter, som ju hade att pröva om regeringen i den här processen överhuvudtaget kunde säga nej till en försäljning, får alltså höra av Mikael Damberg att absolut, regeringen kunde under vissa förutsättningar säga nej. Under andra förutsättningar kunde regeringen däremot inte säga nej, vilket var det som hans uttalande i TV4 handlade om.

Under utfrågningen med Mikael Damberg blir det därför i stället Isabella Lövins citat som nu hamnar i fokus. På henne låter det ju som att regeringen inte alls kunde säga nej till en affär på egen hand.

KU tar också upp ett uttalande som tidigare miljö- och klimatminister Åsa Romson (MP) gjorde i september 2015. Det exakta citatet nämns inte, men KU-ledamoten Per-Ingvar Johansson (C) säger:

– Hon gav uttryck för att det inte var möjligt att stoppa affären med försäljningen av brunkolsverksamheten.

Varken Åsa Romson eller Isabella Lövin var dock inbjudna av KU för att frågas ut om dessa uttalanden, men Andreas Norlén (M), KU:s ordförande, avslutar utfrågningen av Mikael Damberg med att säga:

– Statsrådet måste väl ändå hålla med om att citaten [från Åsa Romson och Isabella Lövin, red. anm.] som de står inte på ett korrekt sätt återspeglar det som statsrådet nu har gett uttryck för.

Mikael Damberg, som uppenbarligen inte hade Åsa Romsons uttalande framför sig, svarar angående hur han ser på Isabella Lövins uttalande:

– Det är korrekt att om man bara läser det här citatet rakt av så kan man få en uppfattning om att det inte handlar om affärsmässigheten. Men det är det som jag, när jag talar med Isabella Lövin, [förstår] att hon menade. Att skulle man frångå affärsmässigheten och det regelverk vi har så skulle man behöva gå till riksdagen. Det är det hon har velat uttrycka. Men exakt så står det ju inte i artikeln, nej.

*********

I torsdags kom så KU:s årliga granskningsbetänkande där KU konstaterar – precis som Mikael Damberg vid upprepade tillfällen förklarade under utfrågningen – att det alltså var möjligt för regeringen att säga nej till en affär. KU skriver:

Av granskningen har det framgått att det var möjligt att säga nej till avyttringen utan att ändra uppdraget för Vattenfall. Utskottet framhåller vikten av att statsråds uttalanden grundas på uppgifter som är korrekta.

KU:s ordförande Andreas Norlén, han kommenterade det hela till SVT:s Rapport så här under torsdagskvällen:

– Jag tycker att det är allvarligt när ministrar lämnar uppenbart felaktiga uppgifter.

På en pressträff tidigare under dagen fick KU-ledamoten Agneta Börjesson (MP) frågan vilka ministrar det är som KU menar har lämnat felaktiga uppgifter:

– Vi har väl sett att både Isabella Lövin och Åsa Romson har gjort det och möjligtvis också Mikael Damberg.

KU-ordförande Andreas Norlén förklarade på samma pressträff:

– Det handlar om ett pågående regeringsarbete, då ska det vara korrekt det som statsråden säger, och i det här fallet så var det inte det.

*********

Men har dessa tre statsråd verkligen lämnat ”uppenbart felaktiga uppgifter”?

KU menar att Mikael Damberg ”möjligtvis” gjort det. Men vad det är i Mikael Dambergs citat som inte är korrekt, det förklarar aldrig KU i sin rapport.

Isabella Lövin då?

Dagens Industri skriver att Isabella Lövins citat kommer från den presskonferens som Miljöpartiet höll när det stod klart att hon skulle föreslås till nytt språkrör.

Dagens Industri använder alltså följande citat:

Jag har förstått att för att stoppa den affären så måste man ändra ägardirektiven till Vattenfall. Ska vi kunna ändra det direktivet krävs det en majoritet i Sveriges riksdag.

På själva presskonferensen, som Sveriges Radio har en ljudupptagning från, säger dock Isabella Lövin (33:45):

Jag har förstått att för att stoppa den affären så måste man ändra ägardirektivet till Vattenfall, som i dag har som direktiv att man ska ha affärsmässig verksamhet. Ska vi kunna ändra det ägardirektivet så krävs det en majoritet i Sveriges riksdag.

Nu blir det minst sagt spännande. Är citatet i Dagens Industri fel? Och vad händer i så fall om Konstitutionsutskottet, som har i uppgift att undersöka om de ministrar som KU-anmälts har gjort fel eller inte, själva gör fel för att de inte har alla fakta på bordet?

Samtidigt, det skulle också kunna vara så att citatet i Dagens Industri är korrekt och kommer från en av alla de enskilda intervjuer som följde på presskonferensen. Men hade det då inte varit enkelt för KU att kolla med journalisten om svaret är riktigt återgivet eller om det kortats ned av utrymmesskäl för att få plats i tidningen? KU skulle då också kunna höra efter hur frågan från journalisten löd. Nästan alla frågor som riktades till Miljöpartiets representanter vid den här tiden hade nämligen att göra med om det var möjligt eller inte för regeringen att stoppa försäljningen med syfte att låta stora delar av kolet ligga kvar i marken och samtidigt påbörja en utfasning av kolkraftverken. Och om det var det som frågan handlade om – eller om det var det som Isabella Lövin uppfattade att frågan handlade om – så blir hennes svar korrekt oavsett vilken version av citaten ovan som faktiskt uttalades.

Åsa Romson då?

Enligt KU ska ju Åsa Romson ha sagt i september 2015 att det inte gick att säga nej till en affär. I KU:s rapport framgår dock inte vilket citat det är de har granskat, vilket förstås är anmärkningsvärt eftersom KU menar att hon kommit med felaktiga uppgifter. Det skulle möjligtvis kunna vara en TT-intervju som avses, som vid tillfället fick stor spridning, där Åsa Romson säger:

– Om Vattenfalls styrelse skulle komma till regeringen och säga att de vill sälja ett helt verksamhetsområde, då kan jag konstatera att regeringen inte kan stoppa ett sådant förslag utan att man gör helt nya ägardirektiv och de måste accepteras av riksdagen.

Inte heller i den här artikeln finns journalistens fråga med. Men det spelar faktiskt ingen roll, för Åsa Romson fortsätter intervjun med att säga:

– Vi får konstatera att vi har i dagsläget en riksdag som inte alls tar den typen av klimatpolitiska hänsyn när det gäller styrandet av Vattenfall.

Uttalandet blir därför korrekt i sin helhet. Att ta klimatpolitisk hänsyn är ju bara ett annat sätt att säga att inte bara affärsmässigheten ska gälla i det här fallet, något som regeringen alltså bedömer att man behöver ett riksdagsbeslut för att kunna få till.

Hade KU bara brytt sig om att fråga Åsa Romson och Isabella Lövin, samt möjligen också de två journalisterna, i vilket sammanhang deras citat hämtats från, ja då hade resultatet av KU:s granskning med stor sannolikhet blivit ett annat.

********

Med denna bakgrund verkar det inte bättre än att KU ser ut att helt ha missat poängen med vad debatten om Vattenfall handlade om. Att regeringen hade möjlighet att säga antingen ja eller nej till en affär utifrån affärsmässiga grunder, det visste alla som följde frågan, inte minst eftersom Mikael Damberg och många andra i regeringen upprepade detta gång på gång.

Men att sälja brunkolsverksamheten till ett tjeckiskt energibolag vars chef säger sig tro på en renässans för kolkraften i Europa, det var däremot en utomordentligt dålig affär för klimatet, i alla fall om man ska tro många av de forskare och miljöorganisationer som var inblandade i frågan. Poängen som de drev var dock att regeringen hade möjlighet att tolka ägardirektivet annorlunda. Regeringen hade kunnat lägga betydligt större vikt vid det faktum att Vattenfall inte bara ska ”bedriva affärsmässigt energiverksamhet”, utan också att Vattenfall ”ska vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”. Det senare stycket i ägardirektivet skulle helt enkelt räcka för att regeringen skulle kunna säga nej till en affär utan att blanda in riksdagen. Det här argumentet stöddes också av flera rättsexperter, bland annat Daniel Stattin, professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.

Dessutom var det många som ifrågasatte att Sveriges regering, bara några månader efter att världens länder enats om både klimatavtalet i Paris och om FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling, lät ett statligt ägt energibolag agera på det här sättet. Var det rimligt att år 2016 sätta affärsmässigheten främst när de sociala och miljömässiga konsekvenserna av att sälja Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet var så pass allvarliga? Den samlade kolkraften i Europa innebär exempelvis hälsorelaterade kostnader på uppåt 70 miljarder euro varje år, enligt en rapport som bland annat Health and Environment Alliance, Climate Action Network Europe och WWF European Policy Office står bakom. I en annan rapport från European Environment Agency, EEA, uppskattas att de utsläppsgenererande industrierna i EU under ett år kostar samhället 102-169 miljarder euro i form av skador på hälsa och miljö, baserat på data från 2009. Av detta stod Vattenfalls kolkraftverk årligen för en samhällskostnad på ungefär 3-5 miljarder euro.

Det hade därför varit betydligt mer intressant om Konstitutionsutskottet i stället för att ägna tid på att utreda en fråga som inte hade behövts utredas, hade tittat närmare på frågan om regeringen gjorde en korrekt eller felaktig tolkning av Vattenfalls ägardirektiv. Det vill säga: Hade regeringen på egen hand kunnat säga nej till en affär och i stället verka för en utfasning av den tyska brunkolsverksamheten, med hänvisning till det stycke i direktivet som säger att Vattenfall ”ska vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion”?

Det hade varit intressant att veta. I stället har nu Konstitutionsutskottet hjälpt till att förvirra debatten ytterligare där nu exempelvis Dagens Nyheter berättar att Mikael Damberg, Isabella Lövin och Åsa Romson gjorde ”fel”, och där Jan Guillou alltså skriver i Aftonbladet att ministrarna ”ljög”. Detta är en korrekt rapportering eftersom båda artiklarna hänvisar till vad KU kommit fram till. Problemet är ju bara att det är KU som missat vad det hela handlar om.

_______________

_______________

Riksdagen röstade i går igenom förslaget om ett klimatpolitiskt ramverk, som baseras på förra årets överenskommelse inom den parlamentariska Miljömålsberedningen.

Ramverket träder i kraft 1 januari nästa år och innehåller bland annat ett långsiktigt mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Här finns även delmål för år 2030 och 2040.

I paketet ingår också en klimatlag som innebär att regeringen varje år (med start 2018) måste lämna en klimatredovisning till riksdagen i samband med budgetpropositionen, samt för varje mandatperiod ta fram en klimathandlingsplan (med start 2019).

Till detta ska också ett klimatpolitiskt råd etableras, som ska bistå regeringen med en oberoende utvärdering av hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen.

– Dagens beslut visar att Sverige ska fortsätta vara ett ledande land i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets ambitiösa målsättningar, kommenterade klimatminister Isabella Lövin (MP) beslutet, i ett pressmeddelande.

**********

Riksdagsdebatten inför beslutet kan ses här.

_______________

_______________

I senaste numret av Effekt skrev vi om Öland som under de senaste åren haft extremt lite nederbörd. Förra året var situationen så pass allvarlig att politikerna beslutade om att på norra delen av ön påbörja bygget av ett avsaltningsverk för att hjälpa situationen.

Nu är anläggningen färdigbyggd, och här kommer snart cirka 3 000 kubikmeter vatten produceras varje dygn, vilket motsvarar omkring 30 procent av norra Ölands vattenförbrukning under högsäsong.

– Vi har tillsammans säkrat kommunens vattenförsörjning inför kommande somrar vilket är enormt glädjande, säger Anders Lindholm, vd på Borgholm Energi, i ett pressmeddelande.

Den 22 juni invigs avsaltningsverket av H.M. Konung Carl XVI Gustaf.

_______________

_______________

Flygets klimatpåverkan har på kort tid seglat upp som en av de stora frågorna i den svenska miljödebatten. Hittills har det framför allt handlat om att regeringen med stöd av Vänsterpartiet vill införa en nationell skatt på flygresor för att tackla de ökande utsläppen från denna sektor, en åtgärd som oppositionspartierna dock säger nej till.

Motförslagen från oppositionen har samtidigt spretat åt lite olika håll. Från Moderaterna och Kristdemokraterna talas det ofta om internationella åtgärder och om att det behövs mer biobränslen. Men några särskilt konkreta förslag har det inte blivit härifrån.

Liberalerna gjorde däremot klart i en debattartikel i mars att man gärna vill se en europeisk flygskatt. Liberalerna vill också att det införs krav på de som levererar drivmedel till flyg så att bränslet innehåller en viss andel biodrivmedel och viss klimatprestanda per år. En ytterligare åtgärd som Liberalerna skulle kunna tänka sig är lägre landningsavgifter på svenska flygplatser för flyg med klimatsmarta drivmedel.

I tisdags i förra veckan meddelade också Centerpartiet att man vill skapa ett regelverk som innebär obligatorisk inblandning av förnybart i flygbränslet för alla flyg som lyfter från svenska flygplatser. Tidigare har man från Centerpartiet sagt att miljöanpassade landningsavgifter även det kan vara en väg framåt, och att man gärna vill se en internationell flygskatt.

Med anledning av Centerpartiets senaste utspel sa partiets energipolitiska talesperson Rickard Nordin så här i en riksdagsdebatt i förra veckan:

– Nu kan vi diskutera och debattera hur vi ska komma framåt – om det är flygskatt eller obligatorisk inblandning av biobränsle för flyget som ger bäst resultat.

*********

Som Effekt skrivit om tidigare är Centerpartiet det alliansparti som allra hårdast har kritiserat planerna på att införa en nationell flygskatt. Centerpartiets representanter har vid olika tillfällen sagt sådant som att en flygskatt är:

• ”tom på klimatnytta”
• ”inte kommer sänka utsläppen”
• ”inte [innebär] lägre CO2-utsläpp”

Flera andra uttalanden har också gjorts för att försöka förminska klimatnyttan som följer av en skatt, så som att ”klimateffekten av en svensk flygskatt kan mätas i promille”.

Nu senast i förra veckans partiledardebatt i riksdagen sa exempelvis också Annie Lööf:

– Miljöpartiets flygskatt minskar utsläppen med lika mycket som svenska folkets trädgårdsmaskiner släpper ut. När isarna smälter är det effektiva åtgärder som behövs, inte symbolpolitik.

I samband med partiets utspel i förra veckan sa också Annie Lööf till Sveriges Radios Ekot att Centerpartiets förslag ”har en betydligt större klimateffekt” än regeringens förslag om en flygskatt.

********

Men hur stor klimatnytta ger då Centerpartiets förslag. Till Ekot säger Annie Lööf att en utredare bör titta på vilka mängder med biobränsle som är rimligt att till en början blanda in och hur snabbt detta sedan kan skalas upp. Det exempel hon lyfter handlar om att ha en femprocentig inblandning. Men om hur många år som det här kan tänkas vara verklighet är alltså oklart.

För jämförelsens skull bad Effekt ändå om att få se en uträkning på vad just en femprocentig inblandning skulle innebära i klimatnytta.

Svaret från Centerpartiet blev att räknat utifrån användningen av flygbränsle i Sverige under förra året, skulle en femprocentig inblandning ge en sparad effekt på 159 516 ton koldioxid om man för att underlätta uträkningen också utgick från att klimatnyttan på biobränslena är 100 procent.

Möjligen kan utsläppsminskningen bli större än så. Centerpartiet hänvisar nämligen också till en studie som visar att partikelutsläppen minskar om biobränslen används i stället för fossila bränslen vilket kan minska den klimatpåverkan som sker i och med flygets höghöjdseffekter. Centerpartiet menar också att eftersom bränslet blir lite dyrare med biobränsleinblandning så driver det i sin tur fram effektiviseringar hos flygbolagen samtidigt som det även skapar vissa förändringar i hur folk reser.

Hur är det då med en flygskatt?

Förra året kom en utredning (pdf) fram till att en skatt beräknas minska de årliga utsläppen med 70 000-180 000 ton räknat i koldioxidekvivalenter.

Men även här finns en möjlighet att utsläppsminskningen bli större än så. Exempelvis Naturvårdsverket har pekat på att en flygskatt kan föra med sig stora indirekta utsläppsminskningar då en skatt rent praktiskt ökar effekten av att införa en flygskatt också i något grannland. På så sätt reduceras alltså problemet med ”läckage”, det vill säga när resenärer åker över nationsgränsen och köper obeskattade biljetter.

********

En flygskatt som ger god effekt och en femprocentig inblandning av biobränslen verkar alltså – grovt räknat – leda till ungefär lika stora utsläppsminskningar.

Men ändå har ju Centerpartiet hela tiden sagt sådant som att en flygskatt är tom på klimatnytta och inte leder till minskade koldioxidutsläpp. Hur går det här ihop?

Det går faktiskt inte ihop, vilket blev tydligt i riksdagsdebatten i förra veckan då Rickard Nordin sa att Centerpartiets förslag skulle ”få hela den klimateffekt som flygskatten ger”, men till ett billigare pris. Vilket alltså är en betydligt mer korrekt bild av situationen.

När Effekt frågar Rickard Nordin om varför Centerpartiet i nästan alla andra sammanhang försöker förminska effekterna av en skatt blir svaret:

Klimatnyttan hos en kvotplikt är garanterad (givet hållbarhetsnivån på bränslet), medan utredarens beräkningar kring flygskatten är osäkra. Intervallet är stort och utredaren själv säger att det kan bli ännu lägre. Det är därför vi inte heller räknar in de dynamiska effekterna som dyrare biobränsle har på resandet (vilket ju är de effekter förespråkarna för flygskatt använder) i de siffror vi skickar till dig. De är helt enkelt för osäkra. Skulle de adderas blir vårt förslag än bättre och än mer effektivt i förhållande till regeringens.

*******

Så vad innebär då detta för den fortsatta diskussionen?

Regeringen har gjort klart att man vill se en skatt på flygresor med start nästa år.

Men regeringen vill också premiera användandet av förnybara bränslen, och faktiskt redan dagen efter Centerpartiets utspel kunde TT Nyhetsbyrån meddela att regeringen tänker låta utreda hur andelen förnybara bränslen inom flyget kan öka, om det exempelvis behövs styrmedel som differentiering av flygplatsavgifter, offentlig upphandling eller en kvot- eller reduktionsplikt.

I frågan om biobränslen kan det alltså – med anledning av vad framför allt Liberalerna och Centerpartiet sagt i frågan – tänkas finnas en möjlighet att komma överens över blocken, något som tydliggjordes i riksdagsdebatten i förra veckan då klimatminister Isabella Lövin (MP) i ett replikskifte med Rickard Nordin sa:

– Jag tycker att det är jättebra att ni nu har kommit med ett förslag om reduktionsplikt eller bränslebyte inom flygsektorn. Det kan vi samarbeta om; det tycker vi är jättebra.

********

Då det gäller flygskatten verkar det däremot svårare att komma överens. I förra veckan gjorde Annie Lööf och de andra partiledarna från Alliansen klart att man är beredda att gå så långt som till en misstroendeförklaring mot någon av regeringens statsråd om regeringen väljer att gå vidare med flygskatten och två andra skatteförslag i höstens budget.

Om en sådan åtgärd från oppositionens sida är rimlig eller inte, det lär diskuteras flitigt de kommande månaderna.

Men faktum är att regeringen vill satsa på både en flygskatt och på ökad inblandning av biobränslen, något som alltså har potential att kunna ge betydligt större utsläppsminskningar jämfört med Centerpartiets förslag.

Den nya taktiken från Centerpartiet, i alla fall sett till Rickard Nordins och partikollegan Anders Åkessons debattartikel som publicerades både i Aktuell Hållbarhet och Ny Teknik i går, verkar vara att helt ignorera detta:

Regeringen väljer i stället att blicka bakåt. Den ser bara ett sätt att minska flygets klimatpåverkan – att vi reser mindre. För att tvinga fram det har man föreslagit en flygskatt, som ska betalas av resenärerna.

********

Läs också:

Så försöker flygbranschen luras om utsläppen
Flygbolagen bluffar igen
Många frågetecken kring Centerpartiets kritik av flygskatten

_______________

_______________

Egentligen var det tänkt att kärnkraftsreaktorn O1 i Oskarshamn skulle stängas ned för gott den 29 juni. Men i lördags fick O1 en driftstörning, vilket innebar att anläggningen automatiskt stoppade. I samband med detta togs ett beslut om att inte återstarta anläggningen, det skriver ägaren OKG i ett pressmeddelande.

För två år sedan beslutades att reaktorn O2, som då var under reparation sedan lång tid tillbaka, inte skulle återstartas. Det här innebär att Sverige nu har åtta reaktorer i drift: en i Oskarshamn, tre i Forsmark och fyra i Ringhals.

Då det gäller Ringhals finns dock beslut om att reaktorn R2 ska tas ur drift 2019, och att R1 ska tas ur drift 2020.

_______________

_______________

En undersökning som Håll Sverige Rent genomförde i maj på den svenska västkusten visar ett skrämmande resultat. På en tio meter lång strandsträcka påträffades följande:

• 1418 plastbitar och fragment med oidentifierbart ursprung
• 772 fiskelinor och repbitar
• 231 plastförpackningar, korkar och lock

Johanna Ragnartz, Håll Sverige Rents vd, kommenterar undersökningen så här i ett pressmeddelande:

– Nedskräpning på land är en av de stora orsakerna till mikroplast i haven. Stora plastföremål hamnar i havet och bryts där långsamt ner till mindre bitar, som till slut via djuren kan hamna på våra mattallrikar.

**********

Läs mer om nedskräpning i Håll Sverige Rents Skräprapport 2017.

_______________

_______________

I lördags meddelade regeringen att höstens budgetproposition kommer innehålla en satsning på 200 miljoner kronor som ska riktas mot att förebygga torka och till att fördjupa kartläggningen av Sveriges grundvattenresurser.

Det här sker i ljuset av fjolårets och årets mycket låga grundvattennivåer runt om i landet.

Pengarna ska främst användas till att stärka landskapets egna förmåga att buffra och balansera vattenflöden, öka tillskottet till grundvattnet och öka vattenrening, skriver regeringen i ett pressmeddelande. Bland annat ska mera vatten kunna hållas kvar i markerna genom att våtmarker i större utsträckning restaureras och anläggs.

Branschorganisationen Svenskt Vatten välkomnar att regeringen nu ger problemet med vattenbrist större uppmärksamhet, men menar samtidigt att satsningen saknar tillräckligt helhetsperspektiv.

– Detta är naturligtvis bra och angelägna åtgärder men en särskild fråga som borde förtjänat regeringens uppmärksamhet är det faktum att var tredje vattentäkt fortfarande saknar ett fastställt vattenskyddsområde. Dricksvattnet måste skyddas mycket bättre, inte minst mot farliga kemikalier, säger Anna Linusson, vd på Svenskt Vatten, i ett pressmeddelande.

_______________

_______________

Den senaste veckan har flera länsstyrelser runt om i landet meddelat att nya naturreservat inrättats.

Länsstyrelsen i Dalarna har bildat Enåns naturreservat, som ligger nordost om Rättviks tätort. Området är 210 hektar stort och omfattar drygt 3,5 kilometer av dalgången och den slingrande flodfåran.

Länsstyrelsen i Södermanland har bildat naturreservaten Vargmossarna i Gnesta kommun, Björknäset i Flens kommun och Västra Kulltorp i Katrineholms kommun. En sammanlagd yta av cirka 470 hektar skyddas därmed från skogsbruk och andra exploateringar.

Länsstyrelsen i Västernorrland har bildat Kälbergets naturreservat i Sollefteå kommun, Dörabergets naturreservat i Kramfors kommun och Habborsbergens naturreservat, i Kramfors och Härnösands kommuner. Tillsammans omfattar områdena 732 hektar varav 572 hektar produktiv skogsmark.

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 3/2017, som kommer i september och som har tema: visioner
Du kan också teckna en prenumeration här.
_______________

Volvo Bussar har fått en order på 13 elbussar som i slutet av nästa år ska sättas i trafik på linje 7 i Malmö, som har en sträcka på ungefär 15 kilometer.

Det här är den hittills enskilt största ordern på Volvos elbuss, och en av de största satsningarna på helt eldriven busstrafik som gjorts i Sverige, enligt företaget.

– Det är fantastiskt roligt att en av Malmös huvudlinjer nu helt kommer att elektrifieras med våra tysta och avgasfria elbussar, säger Jörgen Sjöstedt, Volvo Bussars chef för den nordiska marknaden, i ett pressmeddelande.

_______________

_______________

Klimatklivet kallas den satsning på lokala klimatinvesteringar som regeringen presenterade 2015. Tanken är att företag, organisationer, kommuner och regioner ska kunna ansöka hos Naturvårdsverket om medfinansiering för sina klimatprojekt, där sedan medel ges till de åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläpp per investerad krona.

Under perioden 2015-2020 ska över 3,5 miljarder kronor fördelas ut till projekt över hela landet. Fram till förra veckan hade Naturvårdsverket hunnit med att bevilja 1 003 ansökningar.

I listan över projekt finns stort som smått. Några exempel är:

_______________

_______________

Företagsorganisationen Stockholms Handelskammare publicerade i går en rapport där man försöker visa att regeringens planer på att införa en flygskatt riskerar att leda till att sju flygplatser i Sverige läggs ned.

De flygplatser det handlar om är placerade i Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Trollhättan-Vänersborg, Växjö, Örnsköldsvik samt Kramfors-Sollefteå.

Rapporten fick stor medial spridning, inte minst lokalt. Exempelvis Sveriges Radios P4 Jönköping publicerade en artikel med rubriken:

Chockrapporten: Jönköping Airport måste lägga ner med ny flygskatt

Jönköpings-Posten satte en liknande rubrik:

Rapport spår dödsstöten för flygplatsen – 10 000 jobb kan försvinna

Bland annat på Twitter var det samtidigt många som undrade hur egentligen Stockholms Handelskammare kommit fram till att konsekvenserna kan bli så här pass allvarliga. I den utredning (pdf) som regeringen lät ta fram förra året, och som ligger till grund för flygskatten, konstaterade ju utredaren att ”den största delen av reduktionen i efterfrågan på flygresor kan väntas ske där tillgången till alternativa färdsätt är god”, samt att ”skatten endast förväntas ha en mindre effekt på sysselsättningen”.

***********

Klimatmagasinet Effekt beslutade sig för att ta en titt på Stockholms Handelskammares nya rapport. Och ganska snabbt stod det klart att ryktet om flygplatsernas död är betydligt överdrivet.

I rapporten finns nämligen framför allt två olika uträkningar med.

För det första har Stockholms Handelskammare låtit analysföretaget WSP genomföra beräkningar av hur stor påverkan en flygskatt kan ha i termer av antal förlorade passagerare för de utpekade flygplatserna.

För det andra har Stockholms Handelskammare låtit WSP beräkna också hur många jobb som skulle försvinna i de aktuella regionerna – men då utifrån ”tesen” att passagerarförlusterna, till följd av flygskatten, tvingar respektive flygplats att helt lägga ner.

Och där kom alltså själva finten. För någon analys över hur stor sannolikhet det är att en skatt skulle leda till att någon flygplats alls måste läggas ner, det har inte gjorts. WSP skriver till och med själv i rapporten:

Resultaten som tas fram är i sig ingen prognos för närområdenas framtid och tar heller inte upp hur sannolika effekterna är.

Trots detta försöker Stockholms Handelskammare ge sken av att en nedläggning väntar de sju flygplatserna om en skatt införs. Rapporten ges namnet: Flygplatsdöden – flygskatt skapar flygplatsdöd. Och i ett pressmeddelande med anledning av rapporten skriver Stockholms Handelskammare:

Följande flygplatser hotas av nedläggning:

På listan som därefter följer så är Jönköpings flygplats först ut.

Om flygplatsen läggs ned så hotas 10 500 jobb i upptagningsområdet.

Samtidigt, vilket kan förmodas säga en del om rapportens träffsäkerhet, skrev vd:n för flygplatsen i just Jönköping så här i sitt remissvar som skickades till regeringen tidigare i år:

Vad innebär då flygskatten för Region Jönköpings Län/Jönköping Airport?
Skatten är avsedd att minska resandet med ca 4 %. Det innebär att istället för 113 000 passagerare som det var 2016 så skulle det bli 108 500, allt annat oförändrat. Jönköping Airport hade 4631 starter och landningar i reguljärtrafiken under 2016. Det innebär nästan exakt 1 passagerare mindre per flygning. Skulle något flygplan ställa in pga att det är 1 (en) passagerare mindre? Nej!

Läs mer på Effekt:

• Så försöker flygbranschen luras om utsläppen
• Flygbolagen bluffar igen
• Många frågetecken kring Centerpartiets kritik av flygskatten
• Flygskatt eller förnybart – vad ger mest klimatnytta?

_______________

_______________

I en artikel i tidskriften Nature (pdf) skriver flera forskare, bland annat Johan Rockström, chef för Stockholm Resilience Centre, och Hans Joachim Schellnhuber, chef för the Potsdam Institute for Climate Impact Research, att klimatförändringarna just nu är på väg att orsaka enorm skada på planeten.

After roughly 1°C of global warming driven by human activity, ice sheets in Greenland and Antarctica are already losing mass at an increasing rate. Summer sea ice is disappearing in the Arctic and coral reefs are dying from heat stress — entire ecosystems are starting to collapse. The social impacts of climate change from intensified heatwaves, droughts and sea-level rise are inexorable and affect the poorest and weakest first.

Forskarna menar också att de globala utsläppen, som de senaste åren inte ökat utan i stället legat på en jämn nivå, måste börja sjunka inom tre år. Annars blir det i princip omöjligt att hålla den globala medeltemperaturökningen under två grader, med sikte på 1,5 grad jämfört med förindustriella nivåer, vilket var det mål som världens länder enades om i Paris för knappt två år sedan.

When it comes to climate, timing is everything. According to
an April report (prepared by Carbon Tracker in London, the Climate Action Tracker consortium, the Potsdam Institute for Climate Impact Research in Germany and Yale University in New Haven, Connecticut), should emissions continue to rise beyond 2020, or even remain level, the temperature goals set in Paris become almost unattainable.

Som en del i detta arbete har kampanjen Mission 2020 dragits igång, där fokus riktas mot sex olika områden – energi, infrastruktur, transporter, markanvändning, industri och finanser.

Inom varje område sätts tuffa mål, exempelvis:

No coal-fired power plants are approved beyond 2020, and all
existing ones are being retired.

Johan Rockström, Hans Joachim Schellnhuber och de andra forskarna menar att dessa mål i bästa fall kan vara idealistiska och i värsta fall orealistiska. Men de menar samtidigt att världen står inför en exponentiell transformation och att ett sådant här fokus kommer att frigöra uppfinningsrikedom.

_______________

_______________

I augusti 2015 beslutade regeringen att områdena Stora Vikers och Bästeträsk på norra Gotland, där den omtalade Ojnareskogen ligger, skulle nomineras som Natura 2000-områden.

– Området kring Bästeträsk är ett världsunikt och omistligt naturområde. Dagens beslut visar att regeringen tar skyddet av Sveriges natur på stort allvar, sa dåvarande klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) i ett pressmeddelande.

Bolagen Nordkalk och SMA Mineral, som driver processer om tillstånd till kalkstenstäkt inom områdena, överklagade dock beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.

I dag kunde domstolen meddela att regeringen gjort rätt.

TT Nyhetsbyrån har pratat med Naturvårdsverkets generaldirektör, Björn Risinger, som säger att processen nu därför kan gå vidare till EU-kommissionen:

– EU-kommissionens kvittering är mer en formsak. Området får ett skydd i dag, motsvarande det som alla andra natura 2000-områden har.

Skyddet innebär att den som vill syssla med kalkbrytningen, skogsbruk eller annan form av exploatering måste ha tillstånd om påverkan kan vara skadlig för miljön.

Fältbiologerna menar att detta ska ses som en seger, men organisationen kommer fortsätta driva kampanj för att området ska få ett ännu starkare skydd genom att omvandlas till en nationalpark. I en kommentar på Facebook skriver Fältbiologerna:

Seger! Högsta förvaltningsdomstolen fastslår i dag att beslutet att skydda Ojnareskogen var korrekt. Detta är en viktig delseger i kampen för Ojnareskogen – men givet hur länge kalkindustrin arbetat för att få förstöra Ojnare är det kanske inte det sista vi hör från processen. Ojnarekämparnas, Fältbiologernas och alla andra miljövänners kamp för att rädda Ojnare fortsätter tills Ojnare blivit nationalpark!

_______________

_______________

Företagsorganisationen Stockholms Handelskammare kom i veckan med en ny rapport, Flygplatsdöden – flygskatt skapar flygplatsdöd,  där slutsatsen dras att en svensk flygskatt riskerar att leda till sju nedlagda flygplatser i landet och runt 30 000 förlorade jobb.

När Effekt granskade rapporten stod det dock snabbt klart att Stockholms Handelskammare inte på något sätt kan visa att flygplatserna hotas av nedläggning på grund av en skatt.

Detta blev ännu tydligare i går när vd:n för en av de utpekade flygplatserna, den i Jönköping, säger så här till Jönköpings-Posten:

– Rapporten är defekt och direkt felaktig. Att tro att flyget måste lägga ner, att prata om ”flygplatsdöd”, det är absolut inte relevant. Det kommer inte att hända.

Chefen för också en av de andra utpekade flygplatserna, den i Karlstad, säger till Sveriges Radios P4 Värmland:

– Jag tror inte att en flygskatt påverkar flygplatsen så att den läggs ner. Däremot kommer säkert antalet resenärer att minska – tillfälligt.

På Twitter riktas nu stark kritik mot Stockholms Handelskammares rapport, och den beskrivs som alltifrån en ”bluffrapport” och ett ”lågvattenmärke”, till ”fem i topp på listan djupt oseriös konsekvensbeskrivning”.

Läs mer på Effekt:

• Så försöker flygbranschen luras om utsläppen
• Flygbolagen bluffar igen
• Många frågetecken kring Centerpartiets kritik av flygskatten
• Flygskatt eller förnybart – vad ger mest klimatnytta?
• Ryktet om flygplatsernas död är betydligt överdrivet

_______________

_______________

Vindkraftsbolaget Vasa Vind och den holländska pensionsförvaltaren APG meddelade i veckan att man ska bygga en ny vindkraftspark i Åskälen i Jämtland. Det handlar om 80 stycken vindkraftverk på totalt 288 MW som kommer att tillföra nära en terawattimme förnybar el per år.

− Parken blir ett viktigt bidrag till Sveriges omställning till ett förnybart elsystem, säger Annette Eriksson, vd för Vasa Vind, i ett pressmeddelande.

Vindkraftsparken ska stå klar år 2020. Vasa Vind blir den som står för bygget medan APG blir ägare till parken.

_______________

_______________