Under gårdagens partiledardebatt återkom Stefan Löfven flera gånger till miljö- och klimatfrågorna. Framför allt riktade han kritik mot Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor för att deras partier, tillsammans med Sverigedemokraterna, valt att kraftigt skära ner på budgetanslagen till utgiftsområde 20, allmän miljö- och naturvård. I ett av sina inlägg sa statsministern:

– Det som oroar mig när jag lyssnar på de tre högerkonservativa partiledarna är frånvaron av klimatfrågorna. Vi står inför den kanske största samhällsomställningen någonsin. Forskarna har varnat och slagit larm i många år. Torka, bränder och stormar varskor om vad vi kan ha att vänta om vi nu inte gör rätt. Trots det valde Sveriges andra största parti att lägga fram en budget här i Sveriges riksdag där man kraftigt drog ned på Sveriges ambitioner i klimatarbetet. Oroar det inte också Moderaterna att vårt klimat, och därmed grundförutsättningarna för så mycket i vårt samhälle, i snabb takt håller på att förändras?

Eftersom det var M och KD-budgeten som till slut gick igenom i riksdagen blev det också stora förändringar till följd av detta. Ett exempel på budgetnedskärningarnas konsekvenser kom passande nog bara någon timme efter det att partiledardebatten i riksdagen tagit slut. I Naturvårdsverkets färska rapport Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 (pdf), som publicerades under gårdagseftermiddagen, framgår det bland annat att Sverige inte kommer klara målet om formellt skydd av skog, just på grund av att anslagen i budgeten nu sänks.

Med nuvarande budget för 2019 bedöms det inte vara möjligt att uppnå arealmålet för formellt skydd av skog.

Men statsminister Stefan Löfven gjorde under partiledardebatten klart att regeringen, tack vare fyrpartiöverenskommelsen, senare i år kommer att kunna skjuta till de pengar som tagits bort:

– Miljön och klimatet är en ödesfråga för Sverige och hela planeten, och därför har regeringen gjort historiska satsningar på just detta tema. Jag är lättad och glad över att Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna i januariavtalet har kommit överens om en offensiv miljö- och klimatpolitik som återställer de stora neddragningar som Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade igenom i december.

Även om det ser mörkt ut för många av miljömålen innebär det här i alla fall att målet om formellt skydd av skog till år 2020 troligtvis kommer att kunna nås. Naturvårdsverket skriver nämligen i sin rapport:

Arealmålet för formellt skydd av skog, samt för marina områden kan uppnås om nuvarande anslagsnivå behålls (d v s i enlighet med 2018 års budget).

Under fredagsmorgonen begav sig Greta Thunberg återigen till riksdagen för att genomföra sin skolstrejk för klimatet. En som gjorde henne sällskap i dag var ingen mindre än amerikanen Daniel Ellsberg, som just nu är på besök i Sverige och som tidigare i veckan fick ta emot 2018 års Olof Palmepris.

Daniel Ellsberg har kallats för ”världens viktigaste visselblåsare”, detta efter att som krigsanalytiker i början på 1970-talet ha läckt en stor mängd dokument – the Pentagon Papers – något som bidrog till att vända den amerikanska opinionen mot kriget i Vietnam. Pierre Schori, som är ordförande för Olof Palmes minnesfond, öppnade prisutdelningen med ett tal där han presenterade Daniel Ellsberg på följande sätt:

A living legend, a walking encyclopedia, a world champion for peace and common security, and ”the most dangerous man in America who must be stopped at any cost”, as Henry Kissinger said.

Daniel Ellsberg är i allra högsta grad fortsatt aktiv i samhällsdebatten, nu framför allt i kampen mot massförstörelsevapen. Exempelvis 2006 mottog han The Right Livelihood Award, och 2017 gav han ut boken The Doomsday Machine: Confessions of a Nuclear War Planner.Under ett föredrag som Daniel Ellsberg ska hålla på Stockholms stadsbibliotek nu på måndag kommer ämnet handla om just detta – det vill säga risken för ”en global nukleär förintelse som en konsekvens av de nio kärnvapenstaternas vägran att efterfölja NPT-avtalets påbud om nukleär nedrustning med sikte på en kärnvapenfri värld”.

Det globala matsvinnet är världens tredje största utsläppare av växthusgaser efter Kina och USA, och den mat som globalt förfars och slängs skulle kunna föda tre miljarder människor.

Så inleds rapporten Fler gör mer – handlingsplan för minskat matsvinn 2030 (pdf), som överlämnades till regeringen i juni förra året. Bakom rapporten står Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

En av rekommendationerna som ges i rapporten är att Sverige borde införa ett specifikt nationellt och kvantitativt mål för minskat matsvinn, bland annat av följande anledningar:

Under arbetet med handlingsplanen har de svenska branschaktörerna understrukit att en grundläggande förutsättning för dem att komma vidare i arbetet med att minska matsvinnet är att ett nationellt mål fastställs.

Idag finns inga bindande krav på uppföljning. Det finns inte heller något utpekat ansvar för att ta fram nationella matsvinnsdata, uppföljningsmetoder, avgränsningar och definitioner. Data av god kvalitet är ett avgörande verktyg för att prioritera vilka insatser som är viktigast att göra och för att kunna utvärdera om genomförda insatser har haft effekt.

Inom Agenda 2030, det vill säga FN:s globala mål för hållbar utveckling som antogs 2015, finns delmål 12.3, som handlar om att ”till 2030 halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd”.

Detta är alltså en generell målbild för vad hela världen ska uppnå till år 2030. I agendans deklaration slås samtidigt fast att alla länder utifrån detta kan fastställa sina egna nationella mål, anpassade till nationella förutsättningar.

Sverige är nu alltså på gång med att ta fram ett eget nationellt mål, vilket i veckan stod klart när Naturvårdsverket presenterade sin senaste utvärdering av miljömålen, och där skrev:

Under 2019 avser Naturvårdsverket att på eget initiativ redovisa förslag till ett nytt etappmål om minskade mängder matavfall.

Matavfall inkluderar både det oundvikliga matavfallet och det onödiga matavfallet, där det senare är det som brukar kallas för matsvinn. I rapporten där miljömålen utvärderas beskrivs vad problemet med detta avfall är:

Mängden matavfall i Sverige är runt en miljon ton per år. Det innebär en onödig klimatpåverkan och spridning av bekämpningsmedel i produktionsledet eftersom den mat som slängs inte hade behövt produceras. En minskning av matavfallet med 20 procent beräknas ge minskade utsläpp av cirka 0,6 miljoner ton klimatgaser per år. Att minska matavfallet är därför ett viktigt led i att minska utsläppen av växthusgaser från kött- och annan livsmedelskonsumtion. Det finns en stor potential att minska matavfallet, i hela kedjan från jorden till matbordet.

Anita Lundström på Naturvårdsverkets samhällsavdelning, hållbarhetsenheten, skriver i ett mejl till Effekt att nu väntar en hel del arbete för att få fram ett förslag som regeringen sedan ska kunna gå vidare med:

Arbetet kommer pågå under 2019. Det är ett relativt omfattande arbete som behövs, så huruvida det kan bli helt klart under 2019 påverkas av när starten sker och att nödvändiga underlag kan upphandlas och levereras i god tid så att det kan analyseras så att ett etappmål kan föreslås. Samverkan och förankring med olika intressenter är också en förutsättning för att ett mål ska kunna föreslås till regeringen.

Det statliga bolaget Sveaskog, som äger 14 procent av Sveriges skogar, måste sluta avverka de områden som är skyddsvärda. Det menar 23 organisationer, som på DN debatt uppmanar regeringen att ge bolaget nya ägardirektiv.

Ett av kraven som förs fram av organisationerna handlar om att regeringen borde se till så att alla statliga skogar med höga naturvärden som Sveaskog i dag förvaltar skyddas långsiktigt. Regeringen borde också se till så att Sveaskogs marker med låga naturvärden i större utsträckning kan bytas mot privat­ägd skog med höga naturvärden för att ge dessa skogar ett ordentligt skydd.

Malin Sahlin, sakkunnig på Naturskyddsföreningen som är en av organisationerna bakom uppropet, säger i ett pressmeddelande:

– Ideell naturvård har genom åren upprepat kunnat visa på att Sveaskog avverkar skyddsvärda skogar, som aldrig tidigare kalavverkats, med dokumenterade livsmiljöer för hotade arter. Det är tydligt att det behövs stora förändringar inom Sveaskogs förvaltning av våra skogar för att säkerställa att åtminstone staten inte avverkar sina egna skyddsvärda skogar.

De 23 organisationerna vill även att det statliga skogsbruket ska öka användandet av hyggesfria metoder och på så sätt också vara en förebild för andra skogsbrukare i landet.

På sidan vårskog.nu uppmanas nu människor att skriva på för att regeringen skyndsamt ska ändra Sveaskogs ägardirektiv och se till att bolagets miljöambitioner höjs.

Regeringen tillsatte i februari förra året Maria Wetterstrand som särskild utredare för att analysera hur flygets användning av hållbara biobränslen kan främjas för att minska utsläppen.

I går överlämnade Maria Wetterstrand den färdiga utredningen (pdf) till miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP). Huvudförslaget här är att allt flygbränsle som tankas i Sverige ska omfattas av en reduktionsplikt. Det innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från flygbränsle genom inblandning av biodrivmedel. Till en början handlar det om ungefär en procents inblandning år 2021, och tanken är sedan att detta successivt ska öka för att motsvara omkring 30 procents inblandning år 2030.

– För att klara klimatutmaningen måste vi drastiskt minska utsläppen från transportsektorn. Flygets utsläpp ökar, framförallt från utrikes resor. Biodrivmedel är en viktig pusselbit för att minska utsläppen, säger Maria Wetterstrand, i ett pressmeddelande.

Fler åtgärder behöver alltså sättas in framöver. En sak som lyfts fram i utredningen är att brist på övergripande politiska mål kan hindra utvecklingen mot ett fossilfritt flyg.

Utredningen anser sammanfattningsvis att det är problematiskt att flygets klimatpåverkan inte på något tydligt sätt omfattas av riksdagsbundna politiska mål.

I utredningen föreslås därför att det bör bli Miljömålsberedningen som ges i uppdrag att ta fram tydliga mål för flygets utsläpp. Miljömålsberedningen ska nämligen, enligt 73-punktsöverenskommelsen (pdf) mellan S, C, L och MP, få i uppdrag att bereda frågan om mål för just konsumtionsbaserade utsläpp.

Enligt utredningen och Maria Wetterstrand bör det långsiktiga målet för flyget vara 100 procent förnybara drivmedel med låga livscykelutsläpp till år 2045.

Klimatmanifestationen som går under namnet Global Strike For Future, kommer att hållas nu på fredag, den 15 mars.

Hittills har manifestationer registrerats i 1 209 städer i 92 länder. 

Men det är samtidigt tre dagar kvar, så det är högst troligt att människor både i fler städer och i fler länder väljer att ansluta. Greta Thunberg, som ensam drog igång sin ”skolstrejk för klimatet” i slutet av augusti förra året, skriver på Twitter:

Allt fler ansluter till fredagens Global Strike For Future. Med två dagar kvar är nu inte mindre än 1 325 manifestationer planerade i sammanlagt 98 länder.

Greta Thunberg, som ensam drog igång sin ”skolstrejk för klimatet” i slutet av augusti förra året, skriver på Twitter:

I morgon arrangeras Global Strike For Future över hela världen. Intresset fortsätter att öka för varje dag, och både nya platser och nya länder har under veckan adderats till listan. Hittills planeras manifestationer på inte mindre än 1 659 platser i sammanlagt 105 länder.

Greta Thunberg, som ensam drog igång sin ”skolstrejk för klimatet” i slutet av augusti förra året, skriver på Twitter:

När Global Strike For Future hölls runt om i världen under fredagen så var intresset enormt. Inte mindre än 2 083 manifestationer ska ha anordnats i sammanlagt 125 länder.

Greta Thunberg, som ensam drog igång sin ”skolstrejk för klimatet” i slutet av augusti förra året, och som i dag befann sig i Stockholm, skriver på Twitter:

Fredagens Global Strike For Future blev rekordstor. Organisationen 350.org menar att över 1,4 miljoner människor var ute på gatorna, men det är en siffra som med stor säkerhet kommer behöva uppdateras i takt med att fler städer rapporterar in hur stort deltagandet varit.

Greta Thunberg, som ensam drog igång sin ”skolstrejk för klimatet” i slutet av augusti förra året, skriver i dag på Twitter:

Stödet från forskarsamhället har också varit stort. Bara här i Sverige valde 270 klimatforskare att under fredagen ge sitt stöd via en debattartikel i Dagens Nyheter, där de bland annat skriver:

Ungdomarnas mobilisering av Fridays for Future och Climate Strike visar en generation som tar ställning i en av mänsklighetens största frågor. De förtjänar respekt. Vi som skriver under denna artikel stödjer deras krav och understryker att det för varje dag som går blir allt svårare att hantera denna för mänskligheten och övrigt liv på planeten avgörande fråga.

Professor Johan Rockström, som är chef för Potsdam institute for climate impact research och som även är en av undertecknarna till artikeln, skrev lite senare under fredagen på Twitter att världen just nu mycket väl kan uppleva en ”tipping point”. Oftast i klimatsammanhang handlar ju tipping points om plötsliga förändringar, det vill säga att risken för abrupta händelser i klimatsystemet ökar vid en fortsatt uppvärmning. Men nu är det alltså en annan sorts tipping point som avses. Där det handlar om att fler och fler framför allt unga människor runt om i världen kräver en politik som är i linje med Parisavtalet.