I förra veckan skrev Effekt om att Socialdemokraterna på sin partikongress i Göteborg beslutade att man ska verka för att Sverige ska ha som målsättning att bli världens första fossilfria välfärdsnation.

Det här är en skärpning av regeringens mål från 2015 – som är betydligt vagare formulerat i att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister, samt biträdande finansminister säger nu till Effekt att också Miljöpartiet är övertygade om att Sverige har förutsättningar att bli det första fossilfria välfärdslandet i världen.

– Det har varit vår ingång hela tiden. Så vi tycker det är fantastiskt att S-kongressen också har kommit fram till den slutsatsen.

Enligt Per Bolund visar erfarenheten att klimatomställningen oftast är betydligt lättare än vad många först tror, bland annat för att kostnaden sällan blir så höga som initialt befaras och för att folk också blir allt mer intresserade av att målen faktiskt ska nås.

– Vi ser det därför som en väldigt stark fördel för Sverige om vi kan bli det första välfärdslandet som blir fossilfritt, säger Per Bolund till Effekt.

_______________

_______________

I en särskild bilaga (nummer 4) till regeringens ekonomiska vårproposition (pdf) presenteras 15 mått på välstånd, vilka belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet. Dessa är tänkta att komplettera BNP-måttet, som regeringen menar ger en begränsad bild av ett samhälles utveckling.

– En av ambitionerna med att ta fram det här är att uppmuntra till en samhällsdiskussion – vad är egentligen visionen, vad är målet för våra gemensamma ansträngningar i samhället?, säger finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund (MP), till Effekt.

De 15 indikatorerna är:

Ekonomiska
BNP per capita
Sysselsättningsgraden
Arbetslöshet
Hushållens skuldsättning
Offentlig sektors konsoliderade bruttoskuld

Miljömässiga
Luftkvalitet
Vattenkvalitet
Skyddad natur
Kemikaliebelastning
Utsläpp av växthusgaser

Sociala
Låg disponibel inkomst
Utbildningsnivå
Mellanmänsklig tillit
Självskattad allmän hälsa
Nöjd med livet

Enligt Per Bolund kan indikatorerna dock komma att ändras framöver.

– Vi vet att samhällsutvecklingen förändras, där man löser en del frågor och där andra frågor blir mer viktiga över tid. Om man i en samhällsdiskussion brett kommer fram till att det är andra indikatorer som är väsentliga, då är det klart att vi måste vara beredda att ompröva och göra förändringar. Men kärnan kommer stå kvar över tid, det vill säg att vi ska jobba med de miljömässiga, sociala och ekonomiska indikatorerna och därmed få en bredare vägledning framåt för politiska beslut som behöver tas.

Miljöminister Karolina Skog (MP) säger till Effekt att ett exempel på hur regeringen jobbar med detta är att man de senaste åren har höjt anslagen avsevärt då det gäller skydd av, och åtgärder för värdefull natur.

– Det märks verkligen runt om i landet nu. Vi har fått många nya naturreservat och det satsas också mycket på att förbättra tillgängligheten till många av de här områdena.

_______________

_______________

I går presenterade regeringen 2017 års ekonomiska vårproposition (pdf).

Förutom att regeringen vill stärka satsningen på Klimatklivet med ytterligare 500 miljoner kronor, något som Effekt skrev om häromveckan, så bjöd den ekonomiska vårpropositionen bland annat på en nyhet i form av en miljöbilaga (bilaga 3 i länken ovan).

Syftet med miljöbilagan, som är tänkt att komma vartannat år (vartannat år är tanken att det ska bli fokus på social hållbarhet), är att regeringen vill ge en kompletterande bild av arbetet med att nå de nationella miljömålen.

I årets miljöbilaga riktar regeringen strålkastarljuset på två speciellt utvalda områden: konsumtionsbaserade klimatutsläpp och transportsystemets inverkan på miljön.

Då det gäller de konsumtionsbaserade utsläppen, som alltså inkluderar utsläpp från svensk import och exkluderar utsläpp från svensk export, så beräknas dessa vara ungefär dubbelt så höga som de territoriella utsläppen från Sverige som land. Ungefär två tredjedelar av de konsumtionsbaserade klimatutsläppen beror på hushållens konsumtion.

Det blocköverskridande målet, som politikerna i Miljömålsberedningen föreslog förra året, är som bekant att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Men någon målsättning för de konsumtionsbaserade utsläppen finns inte.

Per Bolund (MP), finansmarknads- och konsumentminister, samt biträdande finansminister säger nu till Effekt att han dock inte utesluter ett mål om detta lite längre fram i tiden.

– Jag tror att det är en bra början att man först utformar mätmetoderna och ser till att de också håller måttet och att vi känner oss trygga med att vi har utvärderingsmöjligheter. Sen är det ett naturligt steg, tycker jag, att också sätta en målsättning.

Miljömålsberedningen förslog också ett utsläppsmål för inrikes transporter – att växthusgasutsläppen ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010 (inrikes luftfart ingår dock i EU:s utsläppshandelssystem och räknas inte med).

Här har regeringen under våren presenterat en rad olika åtgärder, så som bränslebytet för att öka användningen av biodrivmedel och bonus-malus för att öka andelen miljöanpassade fordon. Men många väntar fortfarande på den cykelstrategi som regeringen aviserat ska komma. Inte minst Cykelfrämjandet som nyligen presenterade ett eget åttapunktsprogram (pdf) med åtgärder som man menar behöver förverkligas för ökad och säker cykling för fler människor i Sverige.

Miljöminister Karolina Skog (MP) säger till Effekt att cykelstrategin fortfarande är under beredning i regeringskansliet. Hon tillägger också att det även här, precis som med de konsumtionsbaserade utsläppen, finns svårigheter med att ta fram och sätta ett nationellt mål.

– Vi har ingen nationell statistik över hur cyklingen har förändrats. Det som finns är kommuner och regioner som gör mätningar, men det är inte standardiserat, och vi kan inte bara sätta ihop dessa till en nationell bild. Skulle vi sätta ett mål om att cyklingen ska öka så har vi i dag alltså ingen baslinje att utgå från. Här finns således ett utvecklingsbehov av nationell statistik. Det finns metodproblem som är viktigt att först lösa så att vi kommer framåt.

_______________

_______________

I slutet av mars skrev Linda Burenius Magnusson, styrelseordförande för nätverket 100% förnybart, en debattartikel här på Effekt ihop med Mattias Goldmann, vd på tankesmedjan Fores. I artikeln efterfrågade de besked från regeringen om hur förra årets blocköverskridande energiöverenskommelse ska förverkligas då det gäller målet om 18 TWh förnybar el till år 2030.

I dag kom så beskedet från regeringen i frågan. I en proposition som nu överlämnas till riksdagen framgår bland annat att den linjära upptrappningen då det gäller målet ska börja år 2022 och bli två TWh per år fram till och med 2030.

Från 100% förnybarts sida välkomnas förslaget och man menar att en sådan utformning av målet kommer få stor betydelse för försörjningstryggheten, Sveriges konkurrenskraft och moderniseringen av energisystemet.

−  Förslaget ger stabila förutsättningar för industrin att fortsätta utbyggnaden av förnybar el i jämn takt. Förnybartbranschen står väl rustad att uppnå målet om ett helt förnybart elsystem, säger Linda Burenius Magnusson i ett pressmeddelande.

_______________

Vill du prenumerera på klimatmagasinet Effekt i ett år?
Swisha till 123 006 43 60
250 kr + namn och adress, så får du 4 nummer av papperstidningen
200 kr + mejladress, så får du 4 nummer av tidningen som pdf
Start med nummer 2/2017, som når prenumeranterna i slutet av maj och som har tema: vatten
Du kan också teckna en prenumeration här.
_______________

I förra veckan fattade Länsstyrelsen i Värmland beslut om att bild ett nytt naturreservat i länet, närmare bestämt i Filipstads kommun.

Området, som kallas Nordmarksmyrarna, är 252 hektar stort, och Länsstyrelsen skriver bland annat i sin bedömning (pdf):

Genom en reservatsbildning vid Nordmarksmyrarna bevaras ett myrskogkomplex med mycket höga naturvärden. (…) Som reservatsområdet ser ut nu, med sammanhängande skogliga bestånd varvade med stora myrmarker, samt flera partier med likartad miljö i olika delar av området, ges populationer av sällsynta, hotade och typiska arter större möjligheter att på sikt överleva i reservatet. (…) Länsstyrelsen gör bedömningen att detta är ett mycket skyddsvärt område vars naturkvalitéer och besöksvärde endast kan säkerställas genom att det undantas från skogsbruk och arbetsföretag som påverkar mark, flora och fauna.

_______________

_______________

I veckan blev det klart att Achim Steiner är den som kommer leda FN:s utvecklingsprogram, UNDP, under de kommande fyra åren.

Achim Steiner har tidigare haft flera tunga poster inom FN-systemet, inte minst ledde han FN:s miljöprogram, UNEP, under perioden 2006-2016.

I ett pressmeddelande säger han nu:

– Jag ser mycket fram emot att arbeta med UNDP:s personal och medlemsstater för att fortsätta kampen att utrota fattigdom, skydda planeten och främja fred och rättvisa runt om i världen.

Beslutet att utse Achim Steiner välkomnas av bland annat Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, som skriver på Twitter:

And I welcome @ASteiner as new Administrator of #UNDP. This bodes well for future of resilience, peacebuilding and sustainable development!

— Isabella Lövin (@IsabellaLovin) 19 april 2017

_______________

_______________

_______________

_______________

I går lanserades ett nytt nätverk i Sverige: Håll Havet Rent.

Det är Håll Sverige Rent som skapat nätverket tillsammans med sina samarbetspartners Apoteket, Billerud Korsnäs, Lidl, Orkla Foods och Systembolaget. Tanken är att man på olika sätt ska jobba ihop för att sprida kunskap, skapa lösningar, förebygga och motverka nedskräpning av plast i haven.

Nätverket kommer välkomna fler organisationer och företag som vill vara med och skapa ett långsiktigt engagemang för rena hav och minskad nedskräpning.

_______________

_______________

I går stod det klart att Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, är Årets havsvän.

Hederstiteln, som är ny för i år och som stiftelsen Håll Sverige Rent ligger bakom, är tänkt att gå till en person, ett företag eller en organisation som genom handling och nytänkande bidragit till ökad förståelse, insikt eller kunskap för ett renare hav, fritt från plast.

Isabella Lövin får priset med motiveringen:

För initiativet till och arbetet kring ett av Sveriges största enskilda FN-engagemang någonsin: FN:s havskonferens, The Ocean Conference, i New York 5-9 juni, 2017.

Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, kommenterar saken så här i ett pressmeddelande:

– Vi hoppas mycket på havskonferensen i New York. Att samla alla relevanta aktörer på en stor konferens där fokus bland annat kommer att vara på den marina nedskräpningen är ett fantastiskt initiativ.

**********
Här går det att läsa mer om The Ocean Conference.

_______________

_______________

Under måndagen fattade kommunfullmäktige i Uppsala beslut om att skogsområdet Örnsätra ska bli naturreservat. Området som därmed kommer skyddas är på drygt 17 hektar, och här finns en rad sällsynta arter.

Under det kommande året väntas kommunfullmäktige fatta beslut om att också områdena Hammarskog, Årike fyris och Kronparken ska blir naturreservat.

– När Uppsala växer smart och hållbart så innebär det att vi både satsar på bostadsbyggande och naturskydd. Att värna det gröna när staden växer är viktigt, säger Maria Gardfjell (MP), kommunalråd med särskilt ansvar för natur och miljö, i ett pressmeddelade.

_______________

_______________

Förra året installerades 75 GW solcellseffekt i världen, att jämföra med 50 GW året innan. Den sammanlagda solcellskapaciteten kopplat till elnäten kom därmed upp i minst 303 GW.

Det här framgår i en ny rapport från International Energy Agency Photovoltaic Power System Programme (IEA PVPS).

Bild: IEA PVPS

I rapporten, Snapshot of Global Photovoltaic Markets 2016 (pdf), går att läsa att 1,8 procent av världens elanvändning nu täcks av produktionen från solceller.

Utvecklingen går också fortsatt snabbt framåt i många länder, även om Kina dragit ifrån ordentligt då det gäller installerad kapacitet.

Bild: IEA PVPS

_______________

_______________

Ny statistik från The Global Wind Energy Council (GWEC) visar att vindkraftsutbyggnaden fortsätter i snabb takt i många av världens länder.

Under 2016 installerades 54 GW och den sammantagna kapaciteten är nu uppe i 487 GW.

Som syns på bilden nedan var det Kina, USA, Tyskland, Indien och Brasilien som installerade mest vindkraft förra året.

Enligt The Global Wind Energy Council börjar nu också vindkraften på allvar synas i flera länders statistik över elproduktion:

Wind power penetration levels continue to increase, led by Denmark pushing 40%, followed by Uruguay, Portugal and Ireland with well over 20%, Spain and Cyprus around 20%, Germany at 16%;  and the big markets of China, the US and Canada get 4, 5.5, and 6% of their power from wind, respectively.

_______________

_______________

Länsstyrelsen i Dalarna meddelade i dag att beslut fattats om att bild fyra nya naturreservat i länet.

Störst är Lödersjön, ett område på 555 hektar som till största del består av ett vidsträckt och relativt opåverkat myrkomplex. Här har bland annat många olika fågelarter noterats.

Övriga områden är Hornbobrändan på 134 hektar och Lilla Älgberget på 5 hektar. Länsstyrelsen har också beslutat om att utöka naturreservatet i Närsberget, så att det området nu är 74 hektar stort.

_______________

_______________

Ett nytt återbrukshus öppnas i helgen upp för allmänheten i Stockholm. Människor som beger sig till Bromma återvinningscentral kommer här kunna lämna in saker som kan få nytt liv eller som kan gå direkt till en annan ägare.

– Vårt samhälle måste anamma en mer cirkulär modell och det vi köper måste kunna återanvändas eller bli nya saker. I dag konsumerar vi i Sverige som om vi hade 4,2 jordklot. Detta är en utveckling som vi måste vända, säger Katarina Luhr (MP, miljöborgarråd i Stockholms stad, i ett pressmeddelande.

_______________

_______________

De senaste dagarna har Bodens, Krokoms, Nordmalings, Skellefteå, Söderhamns och Älvsbyns kommun valt att gå med Håll Sverige Rents årliga skräpplockarkampanj, Vi Håller Rent.

Därmed är 283 av Sveriges 290 kommuner anmälda till vad som är den största miljökampanjen i landet. I skrivande stund är även 587 721 personer anmälda.

De sju kommuner som ännu inte bestämt sig är:

• Bollebygds kommun
• Dals-Eds kommun
• Dorotea kommun
• Enköpings kommun
• Norsjö kommun
• Tibro kommun
• Överkalix kommun

Håll Sverige Rent hoppas dock att alla kommuner i Sverige ska vara med i år, och skriver på sin hemsida:

Om din kommun inte finns med, kontakta dem och hänvisa till oss.

_______________

_______________

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 
_______________

_______________

Om precis tre veckor inleds The Ocean Conference i New York, USA. Sverige och önationen Fiji står som värdar för FN-mötet som pågår 5-9 juni och som väntas samla uppemot 8 000 delegater från världens alla länder.

Syftet med konferensen är att stödja arbetet med mål 14 i FN:s Agenda 2030 – ett mål som alltså handlar om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

I förra veckan pratade Effekt med Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat samt vice stats­minister, som då sa:

– Den här konferensen ska leda till att världen faktiskt kan börja samarbeta på det sätt som behövs om vi ska kunna komma tillrätta med problemen för världens hav.

Efter det fem dagar långa mötet hoppas Isabella Lövin att det ska bli ett ordentligt uppsving för det globala havsarbetet. Mötet ska bland annat resultera i sju stycken handlingsdokument som ska tas fram inom sju så kallade partnerskapsdialoger, där länder och andra relevanta aktörer identifierar vad som behövs göras framöver.

– Vi måste bland annat se till att det finns finansiering för att genomföra mål 14 med sina undermål. Där ser jag i dag en stor lucka i hur världen har organiserat sig kring olika problem som gäller våra hav. Exempelvis måste vi säkra att utvecklingsländerna får hjälp med förvaltning, övervakning, kartläggning och resurser så att de ska kunna bekämpa sådant som illegalt fiske och ha en hållbar kustförvaltning.

Enligt Isabella Lövin är förhoppningen dessutom att världens länder ska mötas igen redan om tre år för att ta arbetet vidare.

_______________

_______________

I slutet av förra veckan hölls i Sveriges riksdag en aktuell debatt om klimatförändringarna. Debatten hade begärts av Miljöpartiet. Isabella Lövin (MP), minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, deltog tillsammans med Matilda Ernkrans (S), Jonas Jacobsson Gjörtler (M), Martin Kinnunen (SD), Rickard Nordin (C), Jens Holm (V), Lars Tysklind (L) och Désirée Pethrus (KD).

Många var inne på att Sverige ska vara ett föregångsland då det gäller klimatarbetet. Men vägen dit kan se minst sagt olika ut – det stod klart efter att partiernas representanter fått säga sitt.

Nedan kan debatten ses i sin helhet. Protokoll från debatten finns här.

_______________

_______________

Effekt granskade nyligen SAS, BRA och Norwegians påstående om att en flygskatt leder till ”minimala klimateffekter” medan deras egna arbete med mer energieffektiv teknik, nya bränslen och effektivare flygmetoder däremot skulle göra ”skillnad för klimatet, på riktigt”. Här visade det sig vara precis tvärtom – vid en jämförelse är det en flygskatt som leder till de största utsläppsminskningarna.

Nu har Effekt också tittat närmare på ett annat argument som använts flitigt i debatten – nämligen att åtta av tio remissinstanser är emot en flygskatt.

Det här argumentet presenterades först av föreningen Svenskt Flyg, som är en av de främsta motståndarna till en flygskatt. I början på mars sammanställde Svenskt Flyg alla remissvar som kommit in till finansdepartementet gällande den utredning (pdf) som presenterades för regeringen i slutet av förra året. Svenskt flyg konstaterade att 126 av de 156 yttranden som tar ställning till förslaget är negativa. Rubriken i pressmeddelandet lyder således:

Åtta av tio remissyttranden kritiska mot flygskatt

Det här argumentet har sedan använts flitigt så fort flygskatten debatterats.

Exempelvis SAS skriver i ett pressmeddelande:

Kritiken mot flygskatteförslaget var massivt där 8 av 10 remissinstanser var negativa till flygskattens utformning.

BRA skriver i ett pressmeddelande:

Att regeringen bortser från att 8 av 10 remissinstanser är kritiska till flygskatten är anmärkningsvärt.

Norwegian förklarar det så här i en artikel:

Politikerna verkar inte ta till sig den massiva kritik som kommit efter att förslaget om flygskatt presenterades och 8 av 10 remisser är negativt inställda till en flygskatt.

Också från politiskt håll lyfts detta argument ofta fram. Riksdagsledamöterna Sten Bergheden (M) och Jessica Rosencrantz (M) skriver i en debattartikel:

Remissvaren från berörda expertmyndigheter har varit tydligt, åtta av tio remissinstanser är kritiska till en flygskatt.

Per Åsling, riksdagsledamot för Centerpartiet skriver i en debattartikel ihop med Anna Wilson, generalsekreterare för Svenskt Flyg:

Regeringen går vidare med förslaget om en ny flygskatt – trots att åtta av tio remissyttranden är kritiska.

Och i en riksdagsdebatt förklarar Robert Halef (KD):

Majoriteten av alla remissinstanser är också emot. Miljöpartiets ledamot talade tidigare om opinionsmätningar, men vi måste gå efter remissinstanserna. Det är dem vi ska förlita oss mest på. Åtta av tio säger nej till den nationella flygskatten.

När Effekt bestämde sig för att titta närmare på remissvaren fann vi dock något helt annat.

Men vi börjar med vad ett remissvar egentligen är för något. I regeringskansliets skrift Svara på remiss – hur och varför, går att läsa:

Att låta myndigheter, organisationer och andra yttra sig i regeringsärenden är sedan länge ett betydelsefullt inslag i den svenska politiska beslutsprocessen. (…)

Syftet med att skicka utredningsförslag på remiss är främst att regeringen vill ha belyst vilka konsekvenser som förslaget kan få om det genomförs. (…)

Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remisser. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i sitt svar. (…) För andra remissinstanser, t.ex. kommuner och organisationer, innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. (…) Möjligheten att yttra sig över ett förslag står för övrigt alltid öppen för var och en som har synpunkter på det.

När det gäller remissvaren som skickades in till finansdepartementet var det enligt Svenskt Flygs sammanställning (pdf) totalt 197 yttranden som hade lämnats in fram till den 1 mars.

Svenskt Flyg, som har ett direkt intresse av att så många som möjligt ska vara emot skatten, har därefter valt att dela upp de 197 yttrandena i fem grupper: Avstyrker, Negativ, Tar ej ställning, Positiv samt Tillstyrker. Vissa svar är minst sagt svåra att placera i något av dessa fack – det har Effekt kunnat konstatera – men Svenskt Flyg slår ändå fast:

Av de 156 yttranden som tar ställning till förslaget ställer sig 126 negativa till, eller avstyrker, det.

Det är alltså härifrån ”åtta av tio”-argumentet kommer ifrån.

Men vad hittar vi då bland dessa 126 yttranden. Effekt bestämde sig för att göra en egen sammanställning.

Först och främst finns här en lång rad aktörer kopplade till den svenska flygbranschen som – vilket inte är direkt oväntat – är kritiska till skatten. Det är flygbolag, flygplatser, flygets branschföreningar och flygets leverantörer. Hit kan också läggas ett flertal kommuner som har en flygplats placerad inom kommungränsen.

Men listan på de som ställer sig negativa till, eller som avstyrker förslaget om en flygskatt består exempelvis också av två privatpersoner. Den ene av dessa, som skriver i sitt svar att han är trafikflygare, menar bland annat att skatten är ”ond”. Den andre, en student från Helsingborg, skriver att ”en bestraffning för dem som väljer att flyga till sin egen nations flygplasts än granlandets är etiskt fel” [sic].

Listan på de som ställer sig negativa till, eller som avstyrker förslaget om en flygskatt består också av Stolleprover, ett företag i Växjö som bland annat jobbar med digital marknadsföring. Stolleprovers remissvar är till ungefär 95 procent en exakt kopia av remissvaret från Elproj Teknik, ett företag i Oskarshamn som erbjuder konsulttjänster inom elkraft. Och det finns fler svar som alla är i princip likadana. Räknar man också de remissvar som kommit in efter den 1 mars handlar det om ett tiotal.

Efter lite letande på nätet visar det sig att Kalmar Öland Airport och Kalmarsund Promotion i ett gemensamt upprop har valt att uppmana så många företag som möjligt att skicka in ett remissvar om flygskatten. De har till och med gjort en mall i ett Word-dokument som det bara är att ladda ned, fylla i och skicka in:

Vi har satt ihop en mall som vilket företag som helst kan använda för att på ett enkelt sätt engagera sig i flygskattefrågan. Det är oerhört viktigt att så många svar som möjligt skickas in till Finansdepartementet före den 8 mars. I mallen fyller man i företagets namn (markerat med fetstil) på två ställen. Sista stycket ”Flygskattens effekt för mitt företag” är bara ett förslag, som man själv bör ändra så att det passar ens verksamhet.  Naturligtvis kan man ta bort även andra avsnitt/komplettera mallen så att den blir mer relevant för ens företag/person. Och så namn och underskrift förstås (se bifogad mall nedan).

Ett företag som valt att avstyrka förslaget om en flygskatt, fastighetsbolaget KIFAB i Kalmar, verkar inte ens ha tagit sig tid att läsa dokumentet som de skrivit på, för i inledningen till deras remissvar står:

FÖRETAGSNAMN har tagit det av betänkandet (…).

Efter lite mer letande visar det sig att även Kalmar kommun har lagt upp samma färdiga mall som kan användas av andra. På sin hemsida skriver kommunen:

Vi har tagit fram en brevmall som vilket företag som helst kan använda för att på ett enkelt sätt engagera sig i flygskattefrågan genom att lämna ett yttrande till Finansdepartementet.

Här uppmanar kommunen företagare att ”engagera sig”, men vad dessa företagare ska tycka är givet eftersom det inte finns några alternativ till det kritiska svaret.

En ytterligare intressant detalj i sammanhanget är också att Kalmar kommuns eget remissvar är skrivet av Ola Johansson. Samme Ola Johansson har också lämnat in ett remissvar för Kalmar kommunbolags räkning, där han är vd. I Svenskt Flygs statistik kan alltså en och samme person ge upphov till två negativa svar.

Efter lite fortsatt sökande på nätet visar det sig att faktiskt också Svenskt Flyg – som ju är den förening som ligger bakom ”åtta av tio”-uträkningen – även de tidigt i processen gick ut och uppmanade att så många som möjligt skulle skicka ett remissvar till finansdepartementet. På sin hemsida skriver de:

Vi tycker inte att regeringen ska införa en skatt som inte har någon klimateffekt, som slår orättvist och är dålig för företagen i din region.

Om du håller med så låt regeringen få veta det genom att svara på remissen. Nedan finner du all information du behöver för att skicka in ett svar.

På samma sida finns också en färdig mall som går att ladda ned. ”Dokument till din hjälp: Mall för remissvar”.

För att sätta saker lite i perspektiv passade Effekt på att fråga Gunnar Lind, politisk rådgivare på Greenpeace, för att höra vad som hänt om Greenpeace hade beslutat sig för att agera på samma sätt som Svenskt Flyg:

– När vi uppmanar våra gåvogivare och supportrar att skicka ett mejl till företag eller politiker som en del i någon av våra kampanjer så brukar det vanligtvis resultera i 5 000 – 30 000 mejl. Vi skulle alltså genom att skicka ut ett enda mejl ha lyckats vända detta till att 9,99 av 10 remissinstanser är för en flygskatt.

Gunnar Lind fortsätter:

– Men det är förstås fullständigt ointressant i sammanhanget hur många remissinstanser som är för respektive är emot det här förslaget. Remisser är ingen tävling där den som får flest röster vinner. Det viktiga är vilka argument som används. Förtroendet för flyget är redan på en låg nivå, det här kommer inte att göra saken bättre. I stället för att driva populistiska bluffkampanjer mot klimatpolitik och sprida felaktigheter borde de visa att de förstår situationens allvar och ta ansvar.

***********

Läs mer i Effekt: Så försöker flygbranschen luras om utsläppen

_______________

_______________

Nyhetssajten Altinget har tidigare rapporterat om hur regeringen i flera veckor skjutit på två interpellationsdebatter som riksdagsledamoten Jens Holm (V) efterfrågat. Det hela har gällt Skogsstyrelsens införande av en paus för all identifiering och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige.

I fredags hölls så den första debatten, och Jens Holm inledde med att rikta hård kritik mot landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S):

– Jag har nu väntat i nio veckor på att debatten ska komma till stånd. Detta är en mycket angelägen fråga. Vi vet att riksdagsordningen anger att en interpellation ska besvaras inom två veckor. Jag fick vänta i nio veckor, dessutom med en inställd debatt. Det papper jag har i handen är ministerns svar till mig – inte ens en A4-sida. Det innehåller inte ett enda svar på mina frågor. Det tycker jag är under all kritik, herr talman.

Då det gällde själva sakfrågan, om Skogsstyrelsens hårt kritiserade beslut att pausa all identifiering och avgränsning av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige, så sa Jens Holm bland annat:

– Det är klart att det finns ett politiskt ansvar för det här, och det är därför, Sven-Erik Bucht, som jag vill att du ska sätta ned foten i den här frågan och få upp huvudet ur sanden. Ytterst handlar det om våra miljökvalitetsmål, till exempel Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, som äventyras om vi inte vet var nyckelbiotoperna finns. Det handlar om att skyddsvärda skogar inte ska få avverkas, som regeringen brukar upprepa hela tiden, och att det här ytterst var ett politiskt uppdrag till Skogsstyrelsen. Ifall man nu drar tillbaka den här metoden tycker jag att politiken måste agera för att säkerställa att målen uppnås. Ska det inte vara så?

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht återkom under debatten dock flera gånger till att beslutet om pausen är Skogsstyrelsens eget och därmed inget regeringsbeslut, samt att han har fortsatt förtroende för myndigheten.

– Jag har fullt förtroende för att myndigheten hanterar det här på ett klokt och bra sätt. Jag har fullt förtroende för att de på ett bra sätt tar fram en relevant och rättssäker metod.

Hela debatten kan ses här nedan eller på riksdagens hemsida.

_______________

_______________